Titel: Vredesverk
Författare: Erik Granström
Förlag: Coltso (2014)
Övrigt: Vredesverk är den tredje boken i Erik Granströms kvadrologi om den femte konfluxen.
Jag drog mig i det längsta för att läsa Vredesverk trots att jag köpte boken dagarna efter den gavs ut. Detta för att den föregående boken (Slaktare små) var en sådan besvikelse. Med besvikelse menar jag inte att den var dåligt skriven utan att den bara malde på och byggde upp utan att kulminera i ett tillfredsställande slut. I Vredesverk är det tvärt om, här avlöser de stora slagen, intrigerna och dolkstötarna i ryggen varandra med en sådan frenesi att jag blir alldeles kallsvettig. Vredesverk skulle dock inte kunnat avfyra ett sådant fyrverkeri om inte Slaktare små placerat ut pjäserna på spelbordet och gjort allt det grova förarbetet. Därför bör Slaktare små och Vredesverk ses som ett stort verk som författaren tvingades klyva på grund av dess massiva omfattning.
Jag skulle säga att det är smått omöjligt att i korta ordalag återberätta vad Vredesverk handlar om. Rollfigurerna är för många, deras tankar och mål ändrar sig under resans gång och de som var vänner i ena kapitlet är dödsfiender i nästa. Att direkt hoppa på Vredesverk utan att ha läst de två föregående delarna finner jag som en dålig idé. Läsaren behöver kunskapen från både Svavelvinter och Slaktare små för att denna bok skall kunna avnjutas som det mästerverk det är. Ja ni läste rätt. Jag ger inte ofta ut omdömet Mästerverk men i detta fall är det berättigat. Efter all den frustration som Slaktare små lämnade mig med så är Vredesverk den räddande ängeln som fick mig att på allvar förstå Erik Granströms storhet. Att Vredesverk dessutom (till synes) avslutar äventyren i Trakorien för att förflytta slutkonflikten till Marjura finner jag mycket tillfredsställande.
För er som undrar så återser vi alla våra gamla bekanta i Vredesverk. Praanz da Kaelva, Arn Dunkelbrink, Silvia Miranda, Brior Brådfot, Didra Damagi, Shagul och givetvis draken Blatifagus är alla med. Vi gör även några nya bekantskapheter och tar farväl av gamla. När cruta-röken slutligen har lagt sig är allt upplagt för en strålande avslutning i den sista boken, Vanderland. Som ni redan har förstått ger jag Vredesverk två tummar upp och rekommenderar alla att läsa de tre böckerna i konflux-sviten som har givits ut. Själv kommer jag tålmodigt att invänta den avslutande delen och den kommer jag banne mig inte att dröja 10 månader med att läsa.