Originaltitel: Beyond the mask
Språk: Engelska
Produktionsår: 2015
Speltid: 103 min
Regissör: Chad Burns
Skådespelare: Andrew Cheney, John Rhys-Davies, Kara Kilmer, Adetokumboh M’Cormack m.fl.
Varning! Texten nedan innehåller spoilers.
Året är 1775. William Reynolds är en lönnmördare och problemlösare för det Brittiska Ostindiska Kompaniet. Efter ett sista lyckat uppdrag berättar Reynolds för sin uppdragsgivare att han slutar och vill ha ut sin slutlön på över 10.000 pund. Charles Kemp, chefen för det Ostindiska Kompaniet, kan inte låta en man som Reynolds, som vet för mycket, sluta. Istället försöker han röja honom ur vägen men misslyckas. Skadad tar sig Reynolds till ett finare hushåll där han får hjälp och förälskar sig i Charlotte Holloway. När det avslöjas att Charlotte är Charles Kemps syskonbarn tvingas Reynolds åter att fly. Han beger sig till Philadelphia för att där avslöja Ostindiska Kompaniet planer för de tretton kolonierna och för att återvinna Charlottes hjärta.
För er vars kunskaper i historia är litet rostiga kan jag berätta att det var te från det Brittiska Ostindiska Kompaniet som kastades i vattnet under Tebjudningen i Boston (The Boston Tea Party). Detta inträffar före händelserna i filmen men ger en fingervisning om kompaniets impopularitet i Nordamerika. Efter att Reynolds kommer till Amerika förvandlas handlingen till någon sorts bakvänd ripoff av Krutkonspirationen (The Gunpowder Plot) där Charles Kemp, likt Guy Fawkes, försöker spränga Kontinentalkongressen i Philadelphia (istället för det Brittiska överhuset).
För att vara en lågbudgetfilm är Beyond the mask en ganska trevlig upplevelse. Vad jag saknar är skiten under naglarna. Alla rollfigurer är tvättade och bär rena och hela kläder, detsamma kan sägas om miljöerna och byggnaderna som alla känns nybyggda och städade. Avsaknaden av smuts och misär gav filmen en matinékänsla som jag inte tror att filmskaparna var ute efter.
Även om filmen är ett actionäventyr så är den underliggande frågan om en ond man kan göra bot för sina synder och bli god. Reynolds tvingas att både bokstavligen och figurativt bära mask för att dölja sin verkliga identitet, därav filmens titel. Även om Reynolds skall vara en antihjälte köper jag aldrig Andrew Cheneys rolltolkning av detta. Han ser ut som och handlar som en tvättäkta hjälte vilket gör att hans resa från ond till god känns malplacerad. Det hade varit bättre att koncentrera handlingen kring Kemps diaboliska planer. John Rhys-Davies är ensemblens överlägset bästa skådespelare även om han börjar bli litet till åren. Detta märks mest vid slutduellen där han är milsvida ifrån sin ungdoms Reginald Front-de-Boeufs* kraftkarl.
För att vara en kristen indiefilm är Beyond the mask helt okej. Som alla filmer om Amerikas självständighetsförklaring måste några historiska personer göra ett gästframträdande. I detta fall är det Benjamin Franklin och George Washington. Det kristna budskapet som jag förvarnats om lyste som tur var med sin frånvaro. I slutändan är detta dock en dussinrulle.
*Den rollfigur han spelar i Ivanhoe som sänds varje Nyårsdag.