En av de mest kända avrättningsmetoderna är mekanisk halshuggning med hjälp av en giljotin, eller fallbila som verktyget egentligen heter på svenska. Giljotinen uppfanns i samband med den franska revolutionen. Det var straffrätten i den franska nationalförsamlingen som år 1789 tyckte att det var orättvist att dödsdömda fick olika straff. Adelsmän avrättade genom halshuggning som var relativt snabbt och smärtfritt medan lägre klasser hängdes, rådbråkades och brändes på bål vilket kunde ta flera minuter. Joseph Guillotin, som var emot dödsstraffet, föreslog att om nu Frankrike skulle behålla dödsstraffet så skulle alla som avrättades just bara avrättas, utan att utsättas för smärta innan döden. Församlingen kom fram till att halshuggning var den bästa metoden för detta men att låta en klumpig bödel hålla i yxan eller svärdet var inte att föredra. Istället fick kirurgen Antoine Louis mandatet att tillverka en maskin som skulle utföra halshuggningen.
Louis tillsammans med hantverkaren Tobias Schmidt och officeren Laquiante byggde tillsammans den första prototypen. De testade den först med djur och människolik innan stråtrövaren Pelletier fick den tveksamma äran att bli den första att avrättas med det nya avrättningsverktyget. Framgången fick församlingen att föreslå att i framtiden skulle alla avrättas med giljotinen, detta gällde hög som låg som hädanefter skulle vara lika inför lagen. Alla andra avrättningsmetoder förbjöds. Militären stretade dock emot och fick behålla arkebuseringen då det ansågs för omständligt att släpa med en giljotin på olika fälttåg.
Till en början fick det nya avrättningsverktyget många olika smeknamn innan det något ironiskt namngavs till giljotinen efter Joseph Guillotin (han som var emot dödsstraffet) istället för den huvudsakliga uppfinnaren Antoine Louis. Med tiden hittade giljotinen även till Sverige. År 1910 avrättades rånmördaren Alfred Ander som den siste att avrättas i Sverige med just giljotin. Den mest kände personen som avrättades med giljotinen är annars den franske kungen Ludvig XVI.