Hipp, hipp, hurra. Då var vi framme vid det 10:e och sista kapitlet av Ur Ragnaröks Aska. Karl Kämpe har till sist lyckats komma loss från läderremmen och med dödsförakt ger han sig in i kampen. Det blir en spännande upplösning med mycket strid och ond bråd död där bara den främste kommer att överleva.
Tänk ändå vad snabbt tio veckor som det tog publicera denna första novellen om Karl Kämpe ändå gick, men det finns ingen tid för att vila. Nästa torsdag börjar vi med novell nummer två, Den franske kanaljen.
För att läsa kapitel 10 tryck här!
Berätta gärna vad ni tycker. Vad var bra och vad var dåligt? Finns det något som är ologiskt eller rena faktafel? Kan svenskan förbättras och i så fall hur? Var inte rädd för att ge negativ kritik. Jag ser fram emot alla kommentarer.
4 svar
Nu har jag läst första novellen om Karl och jag tycker det var trevlig läsning. Härligt att känna att du har riktig skrivarglöd i texten även om ditt skrivande kan förbättras ytterligare.
Det ska bli spännande att följa Karls fortsatta öden och äventyr.
Tack för din kommentar. Jag läste själv igenom Ur Ragnaröks Aska (URA) här om dagen och upptäckte några riktiga språkmissar som måste rättas till. Däremot tycker jag personligen att mitt skrivande har utvecklats enormt mellan URA och Den Franske Kanaljen (DFK). Jag planerar att efter hela DFK är publicerad skriva ett inlägg om mina tankar om utvecklingen och skrivandet i allmänhet.
Härligt att du känner att du utvecklas. Jag har faktiskt några funderingar och förslag på förbättringar kring URA. Jag sänder dig gärna dessa, om du är intresserad av kreativ feedback?
Jag är intresserad av all form av feedback. Från att redigera ett enkelt ord till större omstruktureringar. Min e-post adress finner du i den högre spalten (ovanför facebook-logotypen).