Har du någonsin undrat var det svenska ordet hejduk kommer ifrån? Hajdukerna var från början benämningen på ungrare som under 1500-talet bedrev gerillakrigsföring mot det Osmanska riket som ockuperat delar av landet. De blev däremot även med tiden plågoandar för sina kristna grannar, köpmän och vanliga resenärer. När hajdukerna ökade i antal och duglighet började de användas som yrkessoldater i både Ungern och främmande länder som Polen. Vid de tyska hoven anställdes ståtliga hajduker som lakejer och det är härifrån som den negativa betydelsen i formen Hejduk som benämningen på en hantlangare kommer in i det svenska språket.
Eftersom Osmanerna även började kalla alla banditer och upprorsmän mot överhögheten på Balkanhalvön för hajduker så spreds ordet även till detta område. Men till skillnad från de muslimska herrarna såg det kristna folket hajdukerna som en sorts Robin Hood-typer som stal från de rika och gjorde motstånd mot förtryckarna. Än idag används ordet i positiv benämning på Balkan och ingår även i namnet på många fotbollsföreningar, Hajduk Split från Kroatien är kanske det kändaste exemplet på detta.
Hur gick det då för Hajdukerna? I Ungern var de så framgångsrika att de belönades med ett eget landområde med stort självstyre som varade till 1867. I Polen fick de blå uniformer med röda kragar och gick sakta från att vara ryggraden i den polska armén till att bli välbetalda livgarden åt mäktiga furstar som sällan deltog i strid. Inte så pjåkigt med andra ord.