Fantomen – Mörkrets Hjärta är den längsta följetongen som skapats i seriens långa historia. Hela detta massiva epos finns nu föredömligt samlat i ett tjockt samlingsalbum med läsband och allt. Likt en bengalisk tiger är det dags att sätta tänderna i detta eftertraktade byte.
Jag har alltid gillat när Fantomen ger sig ut på längre äventyr. Det händer inte så ofta men när han väl gör det känns det som lilla julafton. Min favorittrilogi från ungdomens dagar var Djävulens Broderskap då Fantomen beger sig till Fjärran Östern för att bekämpa de illvilliga Tigergeneralerna. Med sina 96 sidor är dock den berättelse bara en fjärt i jämförelse med Fantomen – Mörkrets Hjärta som är på hela 432 sidor. En veritabel tegelsten i sammanhanget.
X
EN DJÄRV SATSNING
Låt oss gå tillbaka i tiden till året då Sverige grävde guld i USA, det vill säga 1994. Serietidningen Fantomen gick detta år upp från veka 68 till manliga 84 sidor. I ett djärvt försök att locka fler läsare så innehöll tidningen förutom det vanliga fullängdsäventyret även en följetong som skulle omvandla sporadiska läsare till trogna kunder. Ungefär som Marvels superhjältar vars äventyr löpte över flera nummer, ibland i åratal. Fantomens första och enda följetong av det här slaget blev Mörkrets Hjärta. Under tre år arbetade manusförfattaren Claes Reimerthi och serietecknaren Joan Boix outtröttligt på detta epos som skulle bli som inget annat. Reaktionen bland läsarna var blandad. Vissa tyckte det var en härlig serie som bara trummade på medan andra var mer kritiska då skurkarna till synes aldrig fick sjunga sin svanesång.
EN KAMP MELLAN GOTT OCH ONT
Fantomen – Mörkrets hjärta börjar i det legendariska Atlantis tusentals år tillbaka i tiden. En överstepräst åkallar den underjordiska demonen Bahamot men innan han hinner få kontroll över demonen så mördas han. I den efterföljande kataklysmen slukas Atlantis av havet och Bahamot, som har besatt lönnmördarens kropp, är fri att plåga mänskligheten. Genom århundradena skaffar sig Bahamot många allierade men även många fiender, ingen mäktigare än Fantomen. Det blir en hård kamp mellan det goda och det onda och Fantomen, som mänsklighetens förkämpe, är det ende som kan lösa en uråldrig konspiration, bekämpa odödliga mördare och hemliga sällskap som hotar att förinta jorden.
X
REIMERTHI FÅR FRIA TYGLAR
Det första som slår mig efter att ha läst Fantomen – Mörkrets Hjärta är med vilket frihet följetongen berättas. Manusförfattaren Claes Reimerthi har fått fria tyglar och serien betungas inte av att den måste hålla sig inom ett visst sidantal. Detta märks exempelvis då Diana tar över berättelsen under flera kapitlen och bara när hon är i stor fara tillkallas hennes mäktige make. Ett annat exempel är när vi får följa en flock chimpanser under ett antal sidor vilket jag tror aldrig hade hänt i en vanlig fullängdsberättelse. Förutom detta hoppar serien flera gånger tillbaka i tiden till någon av den nuvarande Fantomens anfäder då de har en pusselbit att tillföra till berättelsens mysterium. Överlag är det hög nivå på manuset i de flesta kapitlen även om det är inflation i vissa klassiska malörer. Jag vet inte hur många gånger Fantomen slås medvetslös eller hur många byggnader som under ett spännande klimax rasar samman?
BOIX KAN SITT HANTVERK
Det går inte att nämna denna serie utan serietecknaren Joan Boix fantastiska insats. Reimerthi må ha skrivit sidorna men det var Boix som gav dem liv. Att Boix inte tecknat Fantomen tidigare eller hade några kunskaper om denna seriefigur gör bara prestationen än mer imponerande. Tecknarpennan måste ha glött i Boix studio med tanke på i vilken hastighet som seriesidorna producerades vecka in och vecka ut under tre år. Boix stil passar bra till Fantomen, det är inte för detaljerat och det finns en rivig dynamik i bildrutorna som ger serien en tilldragande rustik känsla. Det märks att Boix kan sitt hantverk.
X
EN SPRETIG BERÄTTELSE
Om det är något som är negativt så är det att berättelsen är för ambitiös och försöker sammanlänka för många legender i en och samma mytologi. Detta gör att berättelsen spretar åt alla möjligt håll och ibland känns ofokuserad. Reimerthi doppar författarfjädern i alla möjligt myter utan att gå in på djupet vilket kan kännas som många bortkastade möjligheter. Jag tror att detta problem, om man nu ser det som ett problem, är att Fantomen – Mörkrets Hjärta skrevs utan en genomtänkt handling. Istället skrevs serien eftersom utan en riktig slutdestination vilket gör att vissa delar känns för långa, andra för korta och vissa känns malplacerade. Trots allt detta styrs skutan aldrig så mycket ur kurs att det blir svårt att hänga med men litet mer skärpa hade varit önskvärt.
SLUTORD
Bara på ambition, talang och ren och skär ihärdighet borde Fantomen – Mörkrets Hjärta klassificeras som ett mästerverk. Det är nära men inte riktigt där. Med det sagt så är det ett stort nöje läsa detta samlingsalbum även om den likt solen har sina fläckar. Det är en berg- och dalbana till äventyr som ställer Fantomen mot nästan oövervinnerliga odds som får en att undra om det inte i slutändan är Den vandrande vålnaden som kommer att dra det kortaste strået. Bara det gör hela serien värd att läsa. Slutligen hoppas jag att Fantomredaktion åter vågar sig på längre berättelser. Det behöver kanske inte vara 432 sidor men en tetralogi (4 delar) på omkring 100 sidor vore trevligt. Omväxling förnöjer.
X
Titel: Fantomen – Mörkrets Hjärta
Utgivningsår: 2022
Utgivare: Egmont Comics
Manus: Claes Reimerthi
Bild: Joan Boix och Hans Lindahl
Omslag: Luca Erbetta
Färg: Svartvit inlaga
Köp här: DinTidning